Ett andrum av skratt och lek

Allt fler människor tar sin tillflykt undan krig och förföljelse över Medelhavet för att söka skydd i Europa. En resa som är oerhört osäker och farlig och visar på den desperation dessa personer befinner sig i. Under 2015 har över 560 000 människor flytt över havet till Europa. Många av dem är barn. Biståndsorganisationer på plats vittnar om ett enormt behov av att skapa hopp hos människorna på flykt, ett behov Clowner utan Gränser kan fylla. Genom mjuka lekar och spännande föreställningar ger clownerna en tillfällig lättnad och ett andrum för barn och vuxna som lever under stark yttre press i en minst sagt oviss situation.

Projektbeskrivning:

Att genom cirkuskonst och pedagogiska lekar ge psykosocialt stöd barn och deras familjer på flykt för att söka skydd och asyl i Europa.

Varför fick vi bidrag?

I flyktingbarnens brist på tak över huvudet, skola, kompisar och trygghet kan Clowner Utan Gränser genom detta projekt göra en insats för att ge dem och deras familjer en paus och ett uns av glädje i den traumatiska situation de befinner sig i.

Projektets tidsstatus

100%

Projektet startade i oktober 2015 och avslutades i december 2016

För mer info: www.skratt.nu

Högljudda skratt – rapport från Grekland

27 Maj 2016 Clownen Kajsa Englund berättar om arbetet i Grekland:

Solen steker över gröna kullar och en grekisk herde vallar sina får genom dalen. En dal som tills nyligen bestod av slätt gräs och god betesmark men som nu brutits upp av ett temporärt läger för människor på flykt. Rader av vita tält i plast och blåa bajamajor.
”Mitt land har blivit ett flyktingläger”, säger Vicky, min grekiska kollega och vän, som turnerar med oss i vårvärmen. Hon ser ut över dalen och konstaterar: ”Det gör mig sorgsen”.
Vi paraderar in genom den öppna järngrinden med sång, musik och dans. Barnen hör och ser oss på långt håll och de springer emot oss. Glada leenden och nyfikna blickar. Ögon söker ögon. Trevande danssteg. Härma en rörelse. Fnittra åt att det går att kommunicera med rörelsen.
Allt fler barn och vuxna följer med i paraden tills vi samlas i ett av de större av UNHCR:s vita tält, skapar en spelplats och leker med skratt och glädje. Efter föreställningen mimar vi tillsammans. Mina fickor är ett aldrig sinande lager av bollar i alla former och färger. Bollar som kan kastas hur högt och hur långt en vill.
”Är gränsen stängd?” frågar en man ivrigt, ”Är gränsen fortfarande stängd?” Grinden står öppen bakom oss. I lägret som registrerat 1500 individer finns idag endast hälften. ”Vart är de övriga?” frågar jag militärpolisen på plats. Han rycker på axlarna: ”De försvann. Jag vet inte vart.”
Tidigare samma dag besökte vi ett läger som uppstått i en tvåvåningsbyggnad med gulnande färg och förfallen trädgård, belägen vid en varm källa – ett attraktivt mål för badsugna turister. Det står några små tält längre ner på vägen.
”Jag har varit här i två månader”, berättar Ammoud. ”Jag lämnade Syrien för två månader sedan, gjorde hela resan, över havet och allt.” Nu är han här i väntan, liksom de 46 000 människor registrerade i officiella flyktingläger i Grekland. ”Idag hungerstrejkar vi”, fortsätter Ammoud, ”för att de ska öppna gränsen.”
Barnen här verkar trötta. De strejkar inte. De följer med. De följer oss med blicken. Blickar som verkar mjukna allteftersom föreställningen pågår. Vi ler till varandra. Jag kittlar två vuxna och ett barn. Högljudda skratt.
Så även idag. En volontär för Läkare utan Gränser visar oss vägen i det temporära lägret vid en bensinmack, där vi ska spela eftermiddagens föreställning. Det osar av kolrök. Bensinmacken är igång. Kombinationen är skrämmande.
Jag berättar att vi kommer ifrån Clowner utan Gränser och att vi kommer spela föreställning för barnen. Volontären skiner upp: ”Yes, and you will awake the child in every adult. In me too.”

Visa fler